Posted on by

Fakta om mögel 

Mögel är ett samlingsnamn för att beskriva olika sorters mögelsvampar som finns. Det finns vissa sorter som är mer harmfulla än andra. En del kan vara ohälsosamma för människor medan andra inte gör någon större skada. Mögel uppstår dels på grund av fuktskador men också  från kondens och orena fuktiga ytor. Det kan även uppstå på grund av brister i ventilation. 

Olika sorters mögelsvampar 

Det finns som sagt många olika varianter av mögelsvampar från vattenskador. Det finns dock 3 stycken som är lite mer vanligare än andra och dessa är svartmögel, vitmögel och blånadssvamp. 

Svartmögel är också ett samlingsnamn för olika sorter. Färgen är som namnet svart eller mörkgrå. Några av dem vanligaste varianterna av svartmögel heter Aspergillus, Fysarium, Penicillium och Cladosporium. Svartmögel är ett vanlig problem för de som äger hus och bostäder. Det är viktigt att vara uppmärksam på olika aktiviteter som kan orsaka mögel. Den kan ta form både inomhus och utomhus. Ett bra sätt att förebygga svartmögel kan vara en avfuktare som håller fuktigheten på en bra nivå. Denna typ av mögel är också den värsta för människan i hälsosynpunkt. Vi människor som lever i hus med svartmögel kan drabbas av infektioner, allergier och astma som kanske består resten av livet. 

Vitmögel är namnet för alla mögelvarianter som är vita. Denna typ av mögel är vanligast att orsaka mögel i hus, speciellt på vindar och krypgrunder. Vitmögel brukar heller inte vara så farlig eller giftig för människor. När man  upptäcker vitmögel är det viktigt att försöka göra något åt det på en gång så det inte sprider sig och orsakar andra mögelsvampar. 

Till utseendet liknar vitmögel spindelnät, den är nästan som damm. Som sagt brukar den inte utgöra en fara för oss människor men det kan finnas undantag så det gäller att vara uppmärksam. Vitmögelost är faktiskt också en uppskattad dessertost, som många tycker om att äta. 

Blånadssvamp är en art som lämnar missfärgningar efter sig. På ytan där den angriper kan färger som blå, grå, grönt och svart bildas. Svampen tillverkar melanin det är därför missfärgningarna uppkommer. Denna svamp lägger sig alltid på en yta men ibland kan den orsaka så att annan slags svamp börjar växa, till exempel hussvamp eller rötsvamp. Det är viktigt att skaffa hjälp med mögelsanering om du misstänker att du har dessa svampar. Hussvamp trivs i miljöer med kalk och bildas oftast nära murverk eller skorstenar. Till en början lägger sig hussvampen ytligt och ser vit och fläckigt ut. Efter ett tag blir det som en tjockare hinna och blir lite gråare i färgen. Får den växa ännu mer så bildas strängar som gör det möjligt för hussvampen att sprida sig ännu mer. 

Rötsvampen kan bildas i virke och trä, den växer på grund av en biologisk process som sedan orsakar att virket går sönder och blir till smulor. Denna typ av svamp brukar också kallas för krympningsröta eller brunröta. 

Posted on by

Hur blir man en rörmokare i Stockholm

Hur går man egentligen tillväga för att bli rörmokare?

Går du i framtids tankar och funderar på vad du vill arbeta med i framtiden? Är du sugen på att arbeta med hela kroppen och ha ett aktivt yrke kanske rörmokare är något för dig. För att bli rörmokare i Stockholm finns det flera olika sätt att gå till väga. Innan du är klar och har blivit certifierad måste du både ha en utbildning samt ha genomfört en praktik på en VVS-firma. För att trivas som rörmokare krävs det att du inte är känslig och har lätt för att ta i, samt att du trivs med ett varierande jobb med många olika arbetsuppgifter. För att bli riktigt bra på yrket ska du också gilla att arbeta med händerna och vara väldigt noggrann med olika detaljer.

Låter det fortfarande spännande? Då är det garanterat ett yrke som kommer passa dig! Det finns som sagt flera vägar att gå för att bli rörmokare i Stockholm och en väg är att välja en gymnasieutbildning där du ska läsa och få rätt utbildning. Då ska du välja ett VVS- och fastighetsprogram. Om du väljer att läsa detta program på gymnasiet så ingår det även APL, eller arbetsplatsförlagt lärande som det också heter, vilket innebär att du i din gymnasieutbildning får praktik där du kan få praktisk arbetslivserfarenhet, samt möjlighet att skapa kontakter och värdefulla relationer för din framtid. När du tagit studenten och är klar med din utbildning är du också berättigad att direkt kunna börja arbeta som lärling.

Om du kanske redan gått gymnasiet finns det såklart andra vägar att gå för att bli rörmokare och det finns både KY-utbildningar och vuxenutbildningar i Stockholm som ger exakt samma utbildning som gymnasieprogrammet gör. Till vuxenutbildningar kan alla söka, det enda förkunskaper som krävs är att man gått grundskolan.

När du sedan är klar med antingen din gymnasieutbildning eller KY-utbildning måste du praktisera som lärling i två år innan du kan titulera dig själv som rörmokare. Att praktisera som lärling innebär att du i princip arbetar som rörmokare, men att du går bredvid en handledare som hjälper och stöttar dig.

Efter dina två år som lärling kan du sedan kalla dig för rörmokare, och då kan du också bli branschcertifierad. Att bli branschcertifierad innebär att du gör ett prov hos VVS-branschens yrkesnämnd och om du klarar det så blir du certifierad VVS-montör och kan jobba enskild som rörmokare.

Så ser utbildningen ut för att bli rörmokare, den stora fördelen är ju att man efter sin utbildning får gå ut på lärlingsperiod vilket innebär att du under två år kan arbeta och få ersättning samtidigt som du lär dig och utvecklas varje dag.

Ett företag som just nu söker rörmokare i Stockholm är Rörmokarn’. Ni kan läsa mer här: https://xn--rrmokarenistockholm-q6b.se/

Posted on by

Beteendeanalys vid anställning av Rörmokare i Göteborg

För den som ska rekrytera en person eller ett team så kan ett verktyg för att kategorisera beteendestilar vara ett bra stöd. Men hur ska man göra för att använda verktyget vid rekrytering? I den här texten går vi igenom ett sätt att resonera kring beteendestilar och rekrytering och för att göra det hela konkret så använder vi oss av exemplet rörmokare.

Vet man inte om man passar som rörmokare?

För att förenkla så ska vi ta fram några beteenden som en rörmokare brukar ha och sen använda dessa som del i vår kravspecifikation för att hitta rätt person till jobbet. Man kan förvisso tänka sig att en person som har utbildat sig till VVS-installatör och genomgått 8500 timmar med praktiskt arbete bör ha ganska bra koll på om yrket känns rätt i långa loppet eller inte. Men trots det så kan det här verktyget bidra till att bedöma vilken typ av hantverkare som passar för just det här företagets rekrytering.

Vilka beteenden bör en rörmokare ha?

En typisk rörmokare kan vi anta är resultatorienterad till stor del eftersom arbetet är mer fokuserat på det praktiska arbetet än på att möta människor. Man bör till viss del vara social och kunna möta och hantera många nya människor på en dag så en väldigt introvert person kanske inte är helt rätt. Låt oss anta att följande karaktärsdrag är fördelaktiga för en rörmokare göteborg:

  • Resultatinriktad
  • Extrovert
  • En som får saker gjorda
  • Har lätt för att ta människor
  • Tekniskt intresserad och analytisk

Vad innebär detta?

En person som är resultatinriktad och extrovert är i första hand en med röd beteendestil, framför allt om vi lägger till att man ska få saker gjorda. Men att ha lätt att ta människor är inte typiska röda karaktärsdrag utan mer en inspiratör som kan prata, skoja och engagera människor. Det är framför allt en gul beteendestil som anammar detta. Men att vara tekniskt intresserad och analytisk är mer ett blått beteende än något annat. Så hur ska vår rörmokare vara?

Ingen människa är en färg

Det finns ingen människa som är en färg utan alla har kombinationer av flera. Vanligast är att man drar åt två färger och vissa drar in mot tre olika. Om vi ska kategorisera vår VVS-installatör så ska det alltså vara en röd person med tydliga drag av gul eller blå. Det är alltså inte ett enkelt koncept att svara på men en sak har vi lyckats utesluta. Människor med tydligt vårdande och introverta, relationsinriktade drag kan vara minst lämpande – i det här fallet.

Posted on by

Vet mer om avlopp och vatten

Även om man inte är en rörmokare skadar det inte att vara medveten kring hur avlopp och vattenledningar fungerar på en grundläggande nivå. Visserligen är det som rörmokare man stöter på det här dagligen i sitt arbete, men även om man är husägare kan det komma väl till hands att ha viss kunskap på det här området.

Oerhörda mängder vatten

Först är det bra att tänka på att vatten finns i extrema mängder på vår jord. När du fyller upp ett badkar eller tar en dusch, är det bara ett par droppar ur det stora kretsloppet som lånas. Det du betalar för är inte vattnet i sig, utan snarare att det kommer ur kranen och att det senare renas (en rening som naturen hade skött själv, om den hade fått längre tid på sig).

Av den stora mängd vatten som finns på planeten, är det bara 6,4 % som är färskvatten. Idag lider vi i Sverige, och många andra länder i världen, ingen brist på sötvatten. Många tror dock att bristen kommer uppenbara sig någon gång i mitten av 2000-talet. För att råda bot på detta menar man att havsvatten måste börja avsaltas i en betydande utsträckning. I takt med att hushållen blir allt rikare ökar vi dessutom vår förbrukning av vatten.

Som nämnt lite högre upp i texten är det alltså inte vattnet du betalar för, utan snarare att det levereras till dig. Ledningar och avlopp kräver rörmokare, material, underhåll och reningsverk, vilket givetvis kostar en del pengar. Något annat som kostar pengar är om ledningar och kranar inte är täta. Det är många svenskar som i panik fått ringa en rörmokare efter att ett plötsligt läckage har skett. Fuktskador riskerar att bli omfattande och kan kosta mycket pengar för den enskilda husägaren (eller snarare försäkringsbolaget).

Bor man ute på landsbygden är det inte alltid man har möjlighet att få vatten genom kommunen, som är brukligt i lite mer tätbefolkade samhällen. Lösningen är då normalt att man skaffar en egen brunn eller går ihop i en vattenförening som kan driva mindre pumpstationer.

Så använder vi vattnet

Hur mycket vatten varje svensk förbrukar varierar naturligtvis. Man brukar tala om låg- och högförbrukare, där en lågförbrukare gör av med ca 200 liter per dygn, medan en högförbrukare använder ungefär det dubbla.

Oavsett om man är en hög- eller lågförbrukare finns en ganska tydlig fördelning i hur vattnet används. Personlig hygien uppgår till nästan en tredjedel av vattenanvändandet, medan disk och WC uppgår till en femtedel var. Tvätt, städning, biltvätt, matlagning och dryck står för de resterande procentandelarna.